Skolresultaten sägs ha vänt – men nationella proven visar en annan bild! I två debattartiklar har den politiska ledningen i Skara beskrivit skolans utveckling som en framgång. Resultaten har vänt, kunskaperna stärks och satsningarna börjar ge effekt, är budskapet. Men när slutbetygen jämförs med resultaten på de nationella proven framträder en betydligt mer bekymmersam bild. Särskilt i matematik.
”Vi valde att satsa på kunskap – nu börjar resultaten synas.”
Så skrev barn- och utbildningsnämndens ordförande Anna Helgesson (S) i juli. Hon pekade bland annat på att fler elever fått godkända slutbetyg och att resultaten i matematik ökat. Påståendet om förbättrade skolresultat upprepas idag i lokala medier
Men har elevernas kunskaper verkligen ökat?
Den senaste tillgängliga statistiken från Skolverket ger anledning att ställa frågan.
Nästan varannan får högre betyg än på provet
I matematik fick 47,3 procent av Skaras niondeklassare ett högre slutbetyg än betyget på det nationella provet läsåret 2024/25, vilket är den senast tillgängliga statistiken.
Bara 0,7 procent fick ett lägre slutbetyg.
Jämförelsen med Sverige som helhet är slående. I riket fick 25,9 procent ett högre slutbetyg än provbetyget.
Det innebär att det i Skara var 21,4 procentenheter vanligare än i riket att slutbetyget sattes högre än resultatet på det nationella provet.
Och samtidigt inträffade något annat.
Resultaten på det nationella provet i matematik störtdök.
Det genomsnittliga provbetyget i Skara sjönk till 8,9 poäng. Det genomsnittliga slutbetyget låg samtidigt på 10,8.
Betygen och provresultaten berättar alltså två olika historier.
Den ena visar högre slutbetyg.
Den andra visar betydligt svagare resultat när elevernas matematikkunskaper prövas i ett nationellt gemensamt prov.
Inte bara matematik
Mönstret finns också i andra ämnen, även om avvikelsen är mindre.
I svenska fick 34,2 procent av Skaras elever ett högre slutbetyg än provbetyg. I riket var motsvarande andel 30,4 procent.
I engelska fick 14,5 procent ett högre slutbetyg än provresultatet, jämfört med 10,3 procent i riket.
Engelskan sticker samtidigt ut åt andra hållet genom att överensstämmelsen är betydligt större: 75,9 procent fick samma slutbetyg som provbetyg.
Det är alltså framför allt matematiken som väcker frågor. Där är avståndet till rikets mönster mycket stort.
Enskilda betyg är en sak – ett mönster en annan
Att en elev får ett annat slutbetyg än resultatet på ett nationellt prov är i sig inget märkligt.
Nationella prov bestämmer inte betyget. Läraren ska väga samman elevens kunskaper och göra en professionell bedömning.
Men det är något annat när man betraktar en hel kommun.
När nästan hälften av eleverna i ett ämne får högre slutbetyg än provbetyg, när motsvarande andel i riket är ungefär en fjärdedel och när själva provresultaten samtidigt faller kraftigt uppstår en avvikelse som huvudmannen behöver kunna förklara.
Det är också här den politiska retoriken blir problematisk.
Att slutbetygen förbättras är ett faktum. Att därifrån dra slutsatsen att kunskaperna har förbättrats är betydligt svårare när ett annat centralt kunskapsmått pekar åt motsatt håll.
Ny PISA-rapport gör frågan ännu skarpare
Samma dag som denna text skrivs presenterades PISA 2025. Resultatet är en allvarlig varningssignal för svensk skola.
Svenska 15-åringars resultat i både matematik och läsförståelse har fortsatt nedåt och ligger nu på de lägsta nivåer som någonsin uppmätts i PISA. Andelen svenska elever som inte når grundläggande nivå har stigit till 34 procent i matematik och 31 procent i läsförståelse.
PISA-resultaten säger självklart ingenting specifikt om Skara. Undersökningen går inte att bryta ned och använda som ett kommunresultat.
Men den nationella utvecklingen förändrar sammanhanget.
När Sverige som helhet har ett växande kunskapsproblem blir det desto allvarligare när resultaten på nationella prov i Skara utvecklas sämre än i andra kommuner
I Skara blir frågan särskilt angelägen när kommunens egna nationella prov i matematik utvecklas negativt samtidigt som slutbetygen går åt ett annat håll.
Förtroendet står på spel
Det handlar inte bara om statistik.
Ett slutbetyg är ett besked till eleven, vårdnadshavaren och nästa skolform om vilka kunskaper eleven har.
Om elever går vidare till gymnasiet utan tillräckliga förkunskaper blir problemen inte mindre för att slutbetyget ser bra ut. Tvärtom riskerar kunskapsluckorna att upptäckas först när kraven ökar.
Därför är förtroendet avgörande.
Vårdnadshavare måste kunna lita på betygen. Gymnasielärare måste kunna utgå från att eleverna har de förkunskaper deras grundskolebetyg signalerar. Och framför allt måste elever kunna lita på att skolan identifierar kunskapsluckor och ger dem rätt stöd.
Den fråga som återstår
Den politiska ledningen har rätt i en sak: slutbetygen har förbättrats.
Men det räcker inte för att belägga det betydligt större påståendet att kunskaperna har vänt uppåt.
När de nationella proven i matematik samtidigt faller kraftigt och nästan varannan elev får ett högre slutbetyg än provbetyg finns en uppenbar fråga som ännu saknar svar:
Vad är det egentligen som har vänt i Skara – elevernas kunskaper eller betygen?
Hur det kommer sig att de mätbara kunskaperna störtdyker medan betygen stiger – Det är en fråga som förtjänar en ordentlig analys innan politiker använder resultaten som bevis för att den egna skolpolitiken har lyckats.
