För ungefär tio år sedan gjorde Osman Gibril ett aktivt val. Han hade utbildning, arbete och familj – och valde Skara som platsen där familjen skulle bygga sitt liv.
I dag arbetar han i Regeringskansliet efter att tidigare ha arbetat bland annat i domstol och på Länsstyrelsen. Samtidigt har han under många år stått vid sidan av fotbollsplanen som ungdomstränare.
Nu vill han också vara med och ta ansvar för Skaras utveckling politiskt.
– Jag är inte född och uppvuxen i Skara. Jag har valt Skara. Det ger kanske ett lite annat perspektiv. Jag vet vad som fick oss att vilja bygga vårt liv här – och jag tycker att vi måste fråga oss vad som krävs för att fler ska göra samma val.
Ett samhälle är mer än politiska beslut
I sitt yrkesliv har Osman arbetat med juridik och samhällsfrågor på både lokal och nationell nivå. Erfarenheterna från domstol, Länsstyrelsen och nu Regeringskansliet har gett honom en inblick i hela kedjan från lagstiftning och politiska beslut till hur de påverkar människor, företag och kommuner.
Det har också gjort honom försiktig med enkla svar.
– Ett beslut kan se väldigt bra ut på papper och ändå fungera dåligt i verkligheten. Politik handlar om att väga olika intressen mot varandra, lyssna och förstå konsekvenserna. Men sedan måste man också våga fatta beslut.
Just i kommunpolitiken blir det särskilt tydligt, menar han.
– Här är avståndet mellan ett beslut och människors vardag väldigt kort. Det vi beslutar om påverkar skolan där barnen går, idrottsplatsen där de tränar, företaget som vill växa eller omsorgen som en anhörig behöver.
Fotbollen har gett ett annat perspektiv
Men det är inte främst genom juridiken Osman har lärt känna vardagen för Skaras barn och familjer.
Han har tränat samma grupp killar sedan de var sju år gamla. I dag är de femton. Sedan ett par år tillbaka tränar han dessutom en grupp tioåringar.
Det är många timmar på fotbollsplanen – och många år av samtal, medgångar och motgångar.
– Man får följa barnen under en stor del av deras uppväxt. Man ser förstås hur de utvecklas som fotbollsspelare, men framför allt hur de växer som människor.
För Osman är föreningslivet därför mycket mer än en fritidsaktivitet.
– Barn behöver sammanhang. I laget lär man sig att ta ansvar, samarbeta, hantera en förlust och glädjas när någon annan lyckas. Och man får vuxna omkring sig som ser en. För vissa barn kan den gemenskapen betyda oerhört mycket.
Det är värden som är svåra att sätta siffror på i ett kommunalt bokslut. Men just därför får politiken inte underskatta dem, menar han.
– Kommunen ska inte göra allt. Ett starkt samhälle skapas också av familjer, föreningar, företag och människor som engagerar sig. Politikens uppgift är bland annat att skapa goda förutsättningar för det engagemanget.
Fler ska vilja välja Skara
När Osman pratar om Skaras framtid återkommer han till samma fråga som han själv en gång ställdes inför:
Var vill jag leva och låta mina barn växa upp?
– Vi konkurrerar faktiskt med andra kommuner om människor, företag och kompetens. Då måste Skara vara en kommun som människor aktivt vill välja.
Bra skolor är en självklar del. Likaså bostäder, arbetstillfällen, ett starkt föreningsliv och goda möjligheter att starta och utveckla företag.
Men det finns också något som inte lika lätt kan mätas.
– Känslan av att höra hemma betyder mycket. Att barnen kan ha kompisar, en bra skola och en meningsfull fritid. Att man känner människor och känner att man är en del av ett sammanhang. Skara har väldigt mycket av detta redan. Vi måste både vara rädda om det och utveckla det.
Dörren till gemenskapen måste vara öppen
Osman vet också att människor kommer till Skara med väldigt olika bakgrund och erfarenheter. För en del innebär flytten hit början på ett helt nytt kapitel i livet.
– Människor kommer till Skara av olika skäl. En del kommer hit för ett arbete eller för kärleken. Andra har lämnat ett annat land och behöver börja om från början. Oavsett vilket måste dörren in till gemenskapen vara öppen.
För Osman betyder det inte att kommunen ska lösa allt åt människor. Tvärtom tror han starkt på människors egen förmåga och ansvar.
– Människor kan komma väldigt långt av egen kraft. Men med andras hjälp kan de komma ännu längre. Ibland kan en förening, en arbetsgivare, en granne eller bara en annan människa som öppnar en dörr göra enorm skillnad.
Där har också kommunen ett ansvar att vara lyhörd, menar Osman. Att se människor som individer, ta vara på deras drivkraft och göra vägen till arbete, föreningsliv och gemenskap så tydlig som möjligt.
– Det bästa är när människor får möjlighet att stå på egna ben och samtidigt känna att de hör till. Då växer både människan och Skara.
Trygghet börjar långt innan något händer
Därför vill Osman också använda ett bredare trygghetsbegrepp.
Trygghet är att kunna röra sig säkert på gator och torg. Men det är också ett barn som blir sett, en ungdom som har någonstans att ta vägen efter skolan och en äldre person som kan lita på omsorgen.
– Trygghet byggs under lång tid. En bra start i livet, en fungerande skola, vuxna som bryr sig och en meningsfull fritid betyder mycket. Men trygghet är också att kunna försörja sig, hitta ett arbete eller våga starta företag.
Det är just helheten han vill ta med sig in i politiken.
Politik måste fungera i verkligheten
Osman beskriver sig inte som en politiker som kommer att lova en enkel lösning på varje problem.
Snarare tvärtom.
– Ibland finns det två saker som båda är viktiga, men pengarna räcker inte till båda. Ibland måste man prioritera. Det är en del av ansvaret. Jag tycker att det är bättre att vara tydlig med det än att lova allt till alla.
För honom handlar politiskt ledarskap om att lyssna brett, ta in fakta och olika perspektiv – och därefter våga bestämma.
– Man kan inte utreda och diskutera för alltid. Till slut måste någon ta ansvar för beslutet och för konsekvenserna.
Det är också en av anledningarna till att han nu väljer att ta steget in i kommunpolitiken.
– Jag tror inte att man måste vara politiker för att göra skillnad. Det gör människor varje dag som tränare, företagare, föräldrar, grannar och föreningsmänniskor. Men för mig har det alltid varit viktigt att inte bara ha synpunkter på samhället utan också själv försöka bidra.
Rötter – och riktning
Osman återkommer flera gånger till vikten av att Skara inte behöver välja mellan att vara stolt över sin historia och att vilja förändras.
Tvärtom.
– Vi ska vara rädda om det som gör Skara till Skara. Men respekt för historien får aldrig bli ett argument för att stå stilla.
Han vill se en kommun som tar vara på sitt föreningsliv och sin gemenskap, samtidigt som den blir bättre på att skapa förutsättningar för företagande, arbete och inflyttning.
Och kanske är det just hans egen resa som sammanfattar varför han engagerar sig.
Han kom inte tillbaka till Skara.
Han valde Skara.
Nu vill han att fler ska göra samma sak.
– Jag är stolt över mycket av det Skara är. Men jag nöjer mig inte med att vara stolt. Jag vill vara med och utveckla kommunen och fråga vad nästa steg ska vara. Jag tror att Skara har mycket mer att ge.
Ett Skara med rötter.
Och med riktning.
